Födelsedag och mors dag
Så blir man ett år äldre idag, solen skiner på blå himmer och 20 grader i skuggan. Mamma ringde nyss, hon var hos mormor och utanför hennes fönster var det 42 grader *jisses*.
Så är det mors dag också, mamma tyckte inte att det var så viktigt för hennes del, hon tyckte nog att det mest var barnens dag och mors dag varje dag för man ska ju värna om varandra varje dag.
Ska åka ut i skogen och plocka lite av mina favoritblommor, liljekonvalj.
Så är det mors dag också, mamma tyckte inte att det var så viktigt för hennes del, hon tyckte nog att det mest var barnens dag och mors dag varje dag för man ska ju värna om varandra varje dag.
Ska åka ut i skogen och plocka lite av mina favoritblommor, liljekonvalj.
Jolina R.I.P 090528
Jobbar, men vill ändå skicka en tanke...
Pratade nyss med Jolinas fodervärd hon haft sedan M flytta till Australien. Nu är hon i Nangijala och behöver inte längre vara halt eller ha problem med ryggen. Hon behöver inte heller oroa sig för att bränna sin vackra lyckta för även om solen skiner där så bränner den inte, ej heller finns mygg, knott och besvärliga flugor bara gott gräs och hästkompisar som hon kan busa med hela dagarna.
Carpe Diem!
Svullen fot
Gah, det här får inte vara sant. Min högerfot är svullen och gör ont på ovansidan. Antingen är den överansträngd eller så har jag trampad snett utan att ha märkt det. Och med tanke på promenader med häst där man hela tiden måste se så att man inte blir trampad på så kanske man trampar på någon sten eller dylikt. Skit också, nu när jag var som mest taggad att ut och springa. Jag får helt enkelt vila någon dag och hoppas att svullnaden lägger sig och att jag inte har ont. Cykel och inte promenad till jobbet blir det ju också så klart och imorgon ska det inhandlas tigerbalsam.
Idag har Johan köpt guitar hero world tour och Metallica *wei* så nu kan jag spela guitar hero igen och vi kan spela mot varandra *hi hi*.
Carpe Diem!
Idag har Johan köpt guitar hero world tour och Metallica *wei* så nu kan jag spela guitar hero igen och vi kan spela mot varandra *hi hi*.
Carpe Diem!
Vad är det med hästar?
Ja, vad är det egentligen med hästar som gör att man blir så fast :). Läste en artikel i gårdagens lokaltidning: Riktiga stigbyglar och riktiga träns och jag blev lite fascinerad. För hur många gånger har man inte åkt av den där hästkraken (dock inte samma) och likväl har man hoppat upp igen. Och hur mycket hästen drog i bettet och hade full galopp så ville man nästa gång galoppera igen, och igen och igen och igen... Nog har jag flertalet gånger varit lite skraj att åka i backen, allra helst när man skrittar på en asfaltsväg, men samtidigt finns det ett slags samspel mellan häst och människa som är väldigt intressant.
Nu när jag fått promenera en massa har jag eller rättare sagt hästen och jag övat på lite saker där han ska lyssna på mig utan att jag egentligen säger något, utan bara genom ledarskap eller snarare partnerskap) som det skrivs om i boken "Horsemanship" av Lisbeth Johnson, Marie Haglund och Ulf Owenede). Jag har precis börjat läsa boken, men inledningen berättar lite kort vad det är: "Horsemanship är en filosofi om hur man skapar en naturlig relation till sin häst, utifrån hästens perspektiv. Hästar är av naturen villebrådsdjur och flyktdjur. Vi människor är rovdjur. Det finns mycket i vårt naturliga beteende som kan ställa till det i relationen oss emellan. Bara genom att bli medvetna om det kan vi nå så mycket längre i arbetet med våra hästar." Förmodligen kommer jag inte praktisera övningarna i boken fullt ut, men det ska bli spännande att läsa och helt klart bra att ha med i bakhuvudet i ridningen.
Carpe Diem
Nu när jag fått promenera en massa har jag eller rättare sagt hästen och jag övat på lite saker där han ska lyssna på mig utan att jag egentligen säger något, utan bara genom ledarskap eller snarare partnerskap) som det skrivs om i boken "Horsemanship" av Lisbeth Johnson, Marie Haglund och Ulf Owenede). Jag har precis börjat läsa boken, men inledningen berättar lite kort vad det är: "Horsemanship är en filosofi om hur man skapar en naturlig relation till sin häst, utifrån hästens perspektiv. Hästar är av naturen villebrådsdjur och flyktdjur. Vi människor är rovdjur. Det finns mycket i vårt naturliga beteende som kan ställa till det i relationen oss emellan. Bara genom att bli medvetna om det kan vi nå så mycket längre i arbetet med våra hästar." Förmodligen kommer jag inte praktisera övningarna i boken fullt ut, men det ska bli spännande att läsa och helt klart bra att ha med i bakhuvudet i ridningen.
Carpe Diem
Doftar så gott
Jag nyser och snörvlar, ögonen rinner, men vad gör det när det doftar så gott. Liljekonvalj, syren, björk och hägg är bara ett fåtal av alla de växter som doftar så ljuvligt gott just nu. När man går förbi en syrenhäck stannar tiden och man saktar ner eftersom dess doft är så ljuvlig.
Ska åka ut till stallet en sväng och promenera Gigo, både idag och imorgon. Nu hoppas jag att det kan komma någon och klämma och känna på honom snart som kan berätta för L och mig vad det är.
.
Ska åka ut till stallet en sväng och promenera Gigo, både idag och imorgon. Nu hoppas jag att det kan komma någon och klämma och känna på honom snart som kan berätta för L och mig vad det är.
.
Tjejmilen nästa
Nu går det bara bättre och bättre för varje gång jag är ute och springer. Vågar till och med kalla det för att springa och inte "jogga" längre. Jag känner att jag ökar farten emellanåt.
Var ut i Trebo idag och sprang både långa och korta rundorna, mätte med min nya fina pulsklocka jag fått av Johan i födelsedagspresent (förskott) vilket visar att det blev cirka 7 km, inte illa det inte :). Så ja, ska med all säkerhet springa Tjejmilen den 30:e augusti...
Igår red jag för första gången på några veckor, Gigo har fått vila och vi har bara promenerat med honom. Hoppas att han blir bättre nu. Skrittade bara igår, men det var mycket motorcyklar ute och brummade och det gillade inte Gigo så sista biten gick jag bredvid hem (jag hoppade av i förebyggande syfte). Cyklade till stallet, riktigt härligt. Skönt att det kommit lite värme nu, hoppas bara den stannar.
Nu ska jag se om jag får någon mat i magen, tänkte fixa lite taco-paj av resterna från igår. Johan har åkt till Spanien med jobbet så jag får äta ensam :(.
Carpe Diem.
Var ut i Trebo idag och sprang både långa och korta rundorna, mätte med min nya fina pulsklocka jag fått av Johan i födelsedagspresent (förskott) vilket visar att det blev cirka 7 km, inte illa det inte :). Så ja, ska med all säkerhet springa Tjejmilen den 30:e augusti...
Igår red jag för första gången på några veckor, Gigo har fått vila och vi har bara promenerat med honom. Hoppas att han blir bättre nu. Skrittade bara igår, men det var mycket motorcyklar ute och brummade och det gillade inte Gigo så sista biten gick jag bredvid hem (jag hoppade av i förebyggande syfte). Cyklade till stallet, riktigt härligt. Skönt att det kommit lite värme nu, hoppas bara den stannar.
Nu ska jag se om jag får någon mat i magen, tänkte fixa lite taco-paj av resterna från igår. Johan har åkt till Spanien med jobbet så jag får äta ensam :(.
Carpe Diem.
Vårruset 2009
Yes då var det avklarat i år också, men imorgon ska jag nog ut en sväng igen =). Sprang snabbare än förra året gjorde jag också, det är så härligt - jag är helnöjd med mina 29 minuter trots att benen kändes som bly genom stan.
Mysigt att fika med tjejerna i Regementsparken efteråt - nu blir det dusch och sen sängen.
Carpe Diem
Mysigt att fika med tjejerna i Regementsparken efteråt - nu blir det dusch och sen sängen.
Carpe Diem
Nytt kapitel
Det går att likna livet med många saker, oftast brukar jag jämföra det med en stig, men idag väljer jag att jämföra det med en bok. Jag har idag vänt blad och hittar på andra sidan ett nytt kapitel och jag har ingen aning om innehållet. Än är boken inte slut, men det här kapitlet kommer med all säkerhet att bli ett bra sådant. Hur som så känns det skönt - det är nedförsbacke...
Var ut och joggade också efter att Johan och jag varit och kikat på ett hus och hälsat på hans ena kusin med familj som utökades för 16 dagar sedan med en liten tjej *mysigt*.
Joggingturen gick toppen, kändes lätt, gick inte en enda gång. Nu är det dags för tandborsten sedan väntar sängen.
Carpe Diem!
Var ut och joggade också efter att Johan och jag varit och kikat på ett hus och hälsat på hans ena kusin med familj som utökades för 16 dagar sedan med en liten tjej *mysigt*.
Joggingturen gick toppen, kändes lätt, gick inte en enda gång. Nu är det dags för tandborsten sedan väntar sängen.
Carpe Diem!
Så skönt
Även om det tog i lite idag så känns det j-ligt skönt när man väl kommit igång och fått upp flåset. Jag pratar alltså om joggingturen, vilken var den fjärde denna veckan *oj*. I måndags jogga jag i och för sig en halvtimma på löpbandet på gymmet, men dock. Just nu så har jag ju ett mål med joggingturerna - Vårruset om en vecka, men sen då... Ja, kanske så kan jag få med mig H och A på jobbet att åka ner till Sthlm och köra Tjejmilen, men då gäller det att hålla igång hela sommaren.
Eftersom jag inte hittar min pulsklocka som i och för sig har slut på batteri så tar jag för tillfället inte tid på mina joggingturer så jag har ju i princip ingen aning om jag förbättrat min tid. Fast det kanske är lika så bra det, men att springa mot tiden, mot sig själv är ju liksom hela grejen så kanske lyckas jag rota fram den i tid till att Vårruset är klart *ha ha*.
Har tänkt på en sak. När man tränar och syresätter musklerna får man ju bättre blodcirkulation och fryser inte lika lätt (det borde vara så ialf). Men hur är det med hudfärgen, känns den mindre blek, eller är det för att man är röd som en tomat efter rundorna som man känner sig fräschare? Nu har ju jag tränat och syresatt mina muskler i så många år så det kanske inte har betydelse, om man inte tränar i linne utomhus när solen är framme vill säga.
Carpe Diem
Eftersom jag inte hittar min pulsklocka som i och för sig har slut på batteri så tar jag för tillfället inte tid på mina joggingturer så jag har ju i princip ingen aning om jag förbättrat min tid. Fast det kanske är lika så bra det, men att springa mot tiden, mot sig själv är ju liksom hela grejen så kanske lyckas jag rota fram den i tid till att Vårruset är klart *ha ha*.
Har tänkt på en sak. När man tränar och syresätter musklerna får man ju bättre blodcirkulation och fryser inte lika lätt (det borde vara så ialf). Men hur är det med hudfärgen, känns den mindre blek, eller är det för att man är röd som en tomat efter rundorna som man känner sig fräschare? Nu har ju jag tränat och syresatt mina muskler i så många år så det kanske inte har betydelse, om man inte tränar i linne utomhus när solen är framme vill säga.
Carpe Diem
Borta bra, men hemma är bäst
Har nu kommit tillbaka till Sandviken efter cirka 3 ½ dag på hemmaplan. Skönt att komma "hem" och sova i egen säng, men mitt hjärta kommer alltid att slå lite extra för flera delar av Västergötland, gamla delar av Skaraborgs Län. Fick träffa Laxarebo, promenera med Ella (en svart briard-tik), hälsa på fåren i lagår'n, och bara sitta i solen och njuta en stund. Tittade hur lillebror har det i sin nya lya i Thn, har lovat att komma och göra en liten "home-makeover" *hi hi*, satt i solen på mammas balkong och käka glass, promenad i ett blåsigt Vbg, men ack så skönt och vackert.
Hade ett riktigt kärt återseende av mormor, käkade krämbullar från Gerdas bageri, träffade en gammal bästa kompis från förr på ICA. Åkte förbi Nybygget och kände att det var här mitt hjärta slog en extra volt, åkte förbi mitt smultronställe, morfar fick en jättevacker pelargon planterad på graven. På väg ner till Alingsås kom tårarna, kände hur de brände bakom ögonlocken och någon lyckades smita ner på kinden. Vi tog en sväng på stan köpte bebispresent på Smultronstället, in på gamla Café Orion, numera Diva och käkade en lättlunch innan vi åkte till min kära P på ett kärt besök. For sedan vidare till Göteborg och Öjersjö där vi spenderade sista natten och fick promenera ner till Kåsjön två gånger, snusa på en tre veckor gammal bebis och jag fick fnissa och prata av mig tillsammans med J precis som förr.
Jag hann inte med min lilla brorsdotter Moa och jag fick inte träffa min lillasyster. Moa får jag ta i sommar. Hoppas att jag en dag får lära känna dig, lillasyster. Saknar dig och tänker på dig mer än du tror.
Kramkalas, kramkalas och återigen kramkalas - jag saknar er alla nu och hela tiden
Carpe Diem
Hade ett riktigt kärt återseende av mormor, käkade krämbullar från Gerdas bageri, träffade en gammal bästa kompis från förr på ICA. Åkte förbi Nybygget och kände att det var här mitt hjärta slog en extra volt, åkte förbi mitt smultronställe, morfar fick en jättevacker pelargon planterad på graven. På väg ner till Alingsås kom tårarna, kände hur de brände bakom ögonlocken och någon lyckades smita ner på kinden. Vi tog en sväng på stan köpte bebispresent på Smultronstället, in på gamla Café Orion, numera Diva och käkade en lättlunch innan vi åkte till min kära P på ett kärt besök. For sedan vidare till Göteborg och Öjersjö där vi spenderade sista natten och fick promenera ner till Kåsjön två gånger, snusa på en tre veckor gammal bebis och jag fick fnissa och prata av mig tillsammans med J precis som förr.
Jag hann inte med min lilla brorsdotter Moa och jag fick inte träffa min lillasyster. Moa får jag ta i sommar. Hoppas att jag en dag får lära känna dig, lillasyster. Saknar dig och tänker på dig mer än du tror.
Kramkalas, kramkalas och återigen kramkalas - jag saknar er alla nu och hela tiden
Carpe Diem
The rainbow bridge
Tänkte på Lady idag när jag promenerade hem från jobbet och kom och tänka på den fina dikt jag fick skickad till mig samma dag som hon fick somna.
"Just this side of heaven is a place called Rainbow Bridge.
When an animal dies that has been especially close to someone here,
that pet goes to Rainbow Bridge.
There are meadows and hills for all our special friends so that they can
run and play together.
There is plenty of food, water and sunshine, and our friends are warm and comfortable.
All the animals who had been ill and old are restored to health and vigour, those who were hurt or maimed are made whole and strong again,
just as we remember them in our dreams of days and times gone by.
The animals are happy and content, except for one small thing,
They each miss someone very special to them, who had been left behind.
They all run and play together, but the day comes when one suddenly stops
and looks in the distance.
Her bright eyes are intent, her eager body begins to quiver.
Suddenly she begins to run from the group, flying over the green grass,
Her legs carrying him faster and faster.
You have been spotted and when you and your special friend meet,
You cling together in joyous reunion, never to be parted again.
The happy kisses rain upon your face, your hands again caress the beloved head,
And you look once more into the trusting eyes of your pet,
so long gone from your life but never absent from your heart.
Then you cross the Rainbow Bridge together. "
Carpe Diem
"Just this side of heaven is a place called Rainbow Bridge.
When an animal dies that has been especially close to someone here,
that pet goes to Rainbow Bridge.
There are meadows and hills for all our special friends so that they can
run and play together.
There is plenty of food, water and sunshine, and our friends are warm and comfortable.
All the animals who had been ill and old are restored to health and vigour, those who were hurt or maimed are made whole and strong again,
just as we remember them in our dreams of days and times gone by.
The animals are happy and content, except for one small thing,
They each miss someone very special to them, who had been left behind.
They all run and play together, but the day comes when one suddenly stops
and looks in the distance.
Her bright eyes are intent, her eager body begins to quiver.
Suddenly she begins to run from the group, flying over the green grass,
Her legs carrying him faster and faster.
You have been spotted and when you and your special friend meet,
You cling together in joyous reunion, never to be parted again.
The happy kisses rain upon your face, your hands again caress the beloved head,
And you look once more into the trusting eyes of your pet,
so long gone from your life but never absent from your heart.
Then you cross the Rainbow Bridge together. "
Carpe Diem
