Tjejmilen 2009
Skulle ha skrivit förra söndagen om hur det gick på Tjejmilen, men jag tror nog att jag var på tok för trött så nu kommer ett par rader.
Förra söndagen, 30/8-09 var det så dags för det som jag tränat för hela sommaren och kände en del magpirr för sista veckan - Tjejmilen på Djurgården i Stockholm.
Jag klev upp runt 05.30 cirka, kokade ägg och gröt och bredde två smörgåsar. Åt ägget och gröten och packade ner smörgåsarna tillsammans med en vattenflaska och två bananer i min ryggsäck med ombyte och startbeviset. 06.30 blev jag och mamma upphämtade av J och A och färden gick mot huvudstaden. Vi parkerade bilen i en förort och tog pendeltåget in till T-centralen för att åka vidare till Sthlm stadium för att hämta våra nummerlappar. På T-centralen gjorde vi första toabesöket och efter att vi hämtat nummerlapparna var det dags för toa-besök nr 2 *ha ha*. Därifrån promenerade vi till starten och insåg att vi var i oerhört god tid.
Efter en stunds velande bestämde vi oss för att starta i startgrupp 2 *min dumma idé*, ja mamma hade ju redan bestämt sig för den gruppen, men vi andra tre hade sagt startgrupp 3 från början. Runt 11.30 började uppvärmningen och helt plötsligt kände jag att *shit va trött jag är*, men men... jag gav mig inte. Sen gick starten för första gruppen och vi fick gå fram till startlinjen och 12.10 sprang vi iväg.... och fort gick det minsann. Jag tror jag sprang första kilometern på 5,25 vilket var för fort om jag skulle hålla en bra fart hela milen. Sedan måste jag ha tappat en hel del. Kom i mål på 64,20 och var trött på fysiskt och psykiskt. Jättefin bana att springa var det och nu så här en vecka efteråt så ja... klart jag vill springa igen, dels för att det var roligt - och jobbigt, samt fin bana och stämningen runt-omkring, men framförallt för att slå tiden - att få komma i mål under timmen. Så nu är det bara att fortsätta träna.
Efter målgången stretchade vi och åt och drack lite innan vi begav oss tillbaka till bilen, åkte en bit och stannade till på McDonalds för lite mat i magen. När jag kom hem väntade en lång dusch och ännu mer mat och först då kunde jag slappna av.
Även om det kändes oerhört jobbigt just där och då så är det en skön känsla efteråt. Av någon underlig anledning känner mig sig fräschare än någonsin när man duschat och ätit efter ett riktigt träningspass eller ett lopp som detta.
Nästa utmaning? Ingen aning faktiskt, men det blir nog inget förrän Vårruset i maj - fram till dess blir det nog spinning, yoga, styreketräning och sist men inte minst ridning =).
Carpe Diem!
Förra söndagen, 30/8-09 var det så dags för det som jag tränat för hela sommaren och kände en del magpirr för sista veckan - Tjejmilen på Djurgården i Stockholm.
Jag klev upp runt 05.30 cirka, kokade ägg och gröt och bredde två smörgåsar. Åt ägget och gröten och packade ner smörgåsarna tillsammans med en vattenflaska och två bananer i min ryggsäck med ombyte och startbeviset. 06.30 blev jag och mamma upphämtade av J och A och färden gick mot huvudstaden. Vi parkerade bilen i en förort och tog pendeltåget in till T-centralen för att åka vidare till Sthlm stadium för att hämta våra nummerlappar. På T-centralen gjorde vi första toabesöket och efter att vi hämtat nummerlapparna var det dags för toa-besök nr 2 *ha ha*. Därifrån promenerade vi till starten och insåg att vi var i oerhört god tid.
Efter en stunds velande bestämde vi oss för att starta i startgrupp 2 *min dumma idé*, ja mamma hade ju redan bestämt sig för den gruppen, men vi andra tre hade sagt startgrupp 3 från början. Runt 11.30 började uppvärmningen och helt plötsligt kände jag att *shit va trött jag är*, men men... jag gav mig inte. Sen gick starten för första gruppen och vi fick gå fram till startlinjen och 12.10 sprang vi iväg.... och fort gick det minsann. Jag tror jag sprang första kilometern på 5,25 vilket var för fort om jag skulle hålla en bra fart hela milen. Sedan måste jag ha tappat en hel del. Kom i mål på 64,20 och var trött på fysiskt och psykiskt. Jättefin bana att springa var det och nu så här en vecka efteråt så ja... klart jag vill springa igen, dels för att det var roligt - och jobbigt, samt fin bana och stämningen runt-omkring, men framförallt för att slå tiden - att få komma i mål under timmen. Så nu är det bara att fortsätta träna.
Efter målgången stretchade vi och åt och drack lite innan vi begav oss tillbaka till bilen, åkte en bit och stannade till på McDonalds för lite mat i magen. När jag kom hem väntade en lång dusch och ännu mer mat och först då kunde jag slappna av.
Även om det kändes oerhört jobbigt just där och då så är det en skön känsla efteråt. Av någon underlig anledning känner mig sig fräschare än någonsin när man duschat och ätit efter ett riktigt träningspass eller ett lopp som detta.
Nästa utmaning? Ingen aning faktiskt, men det blir nog inget förrän Vårruset i maj - fram till dess blir det nog spinning, yoga, styreketräning och sist men inte minst ridning =).
Carpe Diem!
Kommentarer
Trackback
